Nu har han gått hem. Riktigt jobbigt var det att han var här. Vet inte hur jag ska förklara det, men har man varit ihop med en kille i två år och sdan sk träffas utan att man är ihop... då blir det konstigt. Man har vissa mönster som helt enkelt måste brytas.


På tisdag morgon åker jag till stockholm med Mattias. Han gör mig sällskap på bussen. Väl där ska jag träffa både Erik och Jonas. Det ska bli roligt hopas jag.

Jag vet nu bara inte vad jag ska göra med Mika-problemet.... Allt har blivit så jobbigt och det känns som att han är rädd för mig nu. Jag behöver honom mer än någonsin just nu. Vet ej vad jag ska göra... Får ta och ringa och prata med honom imorgon antar jag.

Det blir inte heller lättare av att Emelie åker imorgon och jag inte kommer ha henne att snacka med på samma sätt i framtiden. Just nu känns allt hopplöst. Hopplöst och tomt. Jag behöver prata med någon som förstår allt. Någon som inte är rädd för mig och som inte försöker förminska det och göra sig löjlig över mina tankar... Någon som Emelie.... Fan. Jag hatar USA

Finns där någon ute i världen som har tid att lyssna på mig och bara lägga sig i mitt liv för en stund... och dessutom ta det seriöst? nä, det verkar inte så just nu...